All Rights Reserved

Jag är bara så lycklig över att finnas till just nu. Skolan är lite kaos med byten av kurser och schemaändringar (men det fungerar). Det som är så fantastiskt just nu är dels min situation i skolan för att jag känner att mina lektioner är så roliga och givande men även också för att jag har så fina vänner och en så fin familj. Igår var jag ju i Norrköping och dejtade Ebba över en islatte. Vi pratade hur länge som helst och gick en sväng. Det var verkligen jättemysigt, kände att jag omedvetet saknat henne. Trots det långa uppehållet i och med hennes år i Frankrike kändes det som att vi klickade direkt. Nu när hon flyttat till Norrköping kommer vi förhoppningsvis att hinna ses oftare!

Nu ikväll bestämde jag med Linn att vi skulle ta en åktur i hennes nya bil. Den var verkligen toppenfin. Hur lyxigt som helst att ha en bästis med körkort och egen bil, nästan som en privat chaufför... hehe. Vi tog en spontan tur till Linköping och spontanfikade. Te och kaffe under värmelamporna på uteserveringen och prat i en bra stund, som vanligt. På vägen hem stannade vi till på en parkering och jag plåtade bilen på uppdrag av Linn. Tänkte försöka ladda över och slänga upp några bilder på en av mina håltimmar imorgon. Nu ska jag knyta mig. Natti

Sitter på bussen på väg till skolan trots att jag inte börjar förrän halv 12. Privilegierna av att pendla... Vaknade vid 7 och gick ut på en morgonpromenad med Morgonpasset i P3 i lurarna. På det följde en varm dusch, mysfrulle och lite fix inför skolfotot såklart. Försöker bara se clean ut, finns ingen chans att jag kommer se snygg ut ändå... Åker in till skolan för två lektioner, skolfoto och lite planerande av gymnasiearbetet. Känns ganska ovärt. Jag får helt enkelt hålla modet uppe och se fram emot eftermiddagen när jag ska åka och hälsa på Ebbabebbabus i Norrköping. Har inte sett henne från att hon åkte till Frankrike och det var ett år sedan. DET kommer nog att bli supermysigt!

Nu har det nya livet dragit igång. Skolan har så smått börjat på allvar, min syster har flyttat och lämnat ett rejält tomrum efter sig plus att mamma och jag håller på att etablera nya vanor. Känns lite konstigt alltihop men samtidigt väldigt naturligt. Det blir säkert bra, det är inga tvivel om det, men det känns som sagt lite ovant.

Idag har varit en bra dag. Började morgonen med grunge på bussen, fortsatte med retorik, fotografisk bild, lunch, lite pluggande och så 90min lektion i textkommunikation med ettorna. Jag känner mig bokstavligt talat som ett museiföremål bland dem. Känns som att jag är 137 år äldre än dem och dessutom stirrar de något så fruktansvärt. Jag kan dock inte förebrå dem, min skönhet är ju slående, näst intill förblindande.

Hursomhelst så var resten av dagen väldigt bra. Snackade med en gammal kompis på bussen hem och sen gick jag hem i solen och stekhettan och bytte om till bikini och en skjorta. Gjorde i ordning lite keso och bär och satte mig ute i trädgården och läste. Håller just nu på med Jonas Gardells bok "Torka aldrig tårar utan handskar, del ett - Kärleken". Faktiskt en väldigt bra bok hittills. Tycker annars att Gardell kan vara lite väl mycket emellanåt men i den här boken gör sig hans målande språk väldigt bra! Har redan nu i eftermiddag hunnit plöja halva boken så det blir nog ett högt betyg. Jag tyckte det var dags att bli lite insatt i vad alla snackar om och att jobba lite på allmänbildningen. Tur att det finns två böcker till i serien att läsa.

Efter lösandet käkade jag lite snabbt, pratade i telefon med en fin vän från smålands skogar och sprang en runda. Efter det har jag tittat lite på tv med pappa men nu börjar det nog faktiskt bli dags att sova. Måste nämligen få lite skönhetssömn inför imorgon. Det är skolfotografering. Jag kommer mest troligen att se mupp ut, som vanligt. Ärligt talat så tänker jag skita lite i det. Det är trots allt det sista skolfotot EVER på mig. Aldrig mer ska någon fotograf få mig att känna mig så obekväm och ful. Det känns bra. Har en känsla av att morgondagen också blir bra. Det måste den bli.

Jobbet blev inställt så idag är en hemmadag. Ensam. Känns inte jättespännande direkt men jag ska nog klara mig. Är hur trött som helst så idag knallar jag runt med mitt stora täcke virat runt mig. Ser ut som en liten michelingubbe. Vaknade för en bra stund sen men har inte släpat mig upp förrän nu så nu blir det någon slags frukost/lunch. Orkade inte göra något ordentligt så det får bli en skål yoghurt och flingor. Inte för att mitt nuvarande läge kräver så mycket energi direkt... Soff-mode med några avsnitt Gossip Girl. Det får duga.

Var förresten på stan igår och köpte massor fint! Bilder kanske kommer lite senare om jag orkar och inte helt plötsligt får något bättre att göra...

Efter ett kort läkarbesök idag tyckte jag att jag var värd någonting, ungefär som de där låtsastatueringarna och ringarna man fick hos tandläkaren när man var liten. Nu för tiden får man ju köpa sig saker själv..... Så, valet stod mellan tatuering och smycke, haha. Det blev ännu ett smycke till skattkammaren hemma. Jag har verkligen alldeles för många smycken, en av mina laster, det finns ju så många fina. Ungefär som med alla gosedjur när jag var liten... Mamma brukade jämt säga: men du har ju redan så många gosedjur. Mitt svar var: men inte just den här! Samma sak gäller nog fortfarande. Jag är ett hopplöst fall.

Så, det blev alltså ett litet silverhjärta som hänger och dinglar i en tunn kedja runt min handled. Jag är väldigt nöjd med mitt köp ska jag erkänna. Det är något med hjärtan och handleder. Som det där amerikanska uttrycket "wear your heart on your sleeve" som på svenska ungefär betyder att vara öppen med sina tankar och känslor, något som jag känns som en ganska schysst line. Jag har tänkt ganska mycket på det uttrycket. På högstadiet kunde jag till och med måla små hjärtan i bläck på handleden. Just det var kanske inte så genomtänkt, bläck överallt, men sanningen att säga har jag funderat på att skaffa en pytte-tatuering, just ett litet hjärta på handleden. Dock är jag alldeles för feg och har en alltför låg smärttröskel. Jag får helt enkelt nöja mig med en ny silverlänk, vi får se om jag kan vänja mig vid det och vill ha något som består...