Leva livet
Nu har det nya livet dragit igång. Skolan har så smått börjat på allvar, min syster har flyttat och lämnat ett rejält tomrum efter sig plus att mamma och jag håller på att etablera nya vanor. Känns lite konstigt alltihop men samtidigt väldigt naturligt. Det blir säkert bra, det är inga tvivel om det, men det känns som sagt lite ovant.
Idag har varit en bra dag. Började morgonen med grunge på bussen, fortsatte med retorik, fotografisk bild, lunch, lite pluggande och så 90min lektion i textkommunikation med ettorna. Jag känner mig bokstavligt talat som ett museiföremål bland dem. Känns som att jag är 137 år äldre än dem och dessutom stirrar de något så fruktansvärt. Jag kan dock inte förebrå dem, min skönhet är ju slående, näst intill förblindande.
Hursomhelst så var resten av dagen väldigt bra. Snackade med en gammal kompis på bussen hem och sen gick jag hem i solen och stekhettan och bytte om till bikini och en skjorta. Gjorde i ordning lite keso och bär och satte mig ute i trädgården och läste. Håller just nu på med Jonas Gardells bok "Torka aldrig tårar utan handskar, del ett - Kärleken". Faktiskt en väldigt bra bok hittills. Tycker annars att Gardell kan vara lite väl mycket emellanåt men i den här boken gör sig hans målande språk väldigt bra! Har redan nu i eftermiddag hunnit plöja halva boken så det blir nog ett högt betyg. Jag tyckte det var dags att bli lite insatt i vad alla snackar om och att jobba lite på allmänbildningen. Tur att det finns två böcker till i serien att läsa.
Efter lösandet käkade jag lite snabbt, pratade i telefon med en fin vän från smålands skogar och sprang en runda. Efter det har jag tittat lite på tv med pappa men nu börjar det nog faktiskt bli dags att sova. Måste nämligen få lite skönhetssömn inför imorgon. Det är skolfotografering. Jag kommer mest troligen att se mupp ut, som vanligt. Ärligt talat så tänker jag skita lite i det. Det är trots allt det sista skolfotot EVER på mig. Aldrig mer ska någon fotograf få mig att känna mig så obekväm och ful. Det känns bra. Har en känsla av att morgondagen också blir bra. Det måste den bli.