All Rights Reserved

Som alla andra människor är jag inte helt och hållet nöjd med min kropp. Det där går självklart upp och ned i perioder (som det gör för alla). Vissa dagar och i vissa situationer är jag bekväm med min kropp och mitt utseende och andra dagar vill jag helst bara dra täcket över mig och försvinna. Jag har aldrig varit speciellt smal, redan som liten var jag enligt mormor "rätt mullig och glad". Det kan nog delvis stämma fortfarande. Jag är inte direkt smal men jag mår inte dåligt över det hela tiden. På senare år har jag blivit mer medveten om min egen kropp och insett att jag behöver träna. Träning är en rätt viktig sak för mig eftersom jag har väldigt lätt för att gå upp i vikt. Jag tränar för att må bra och tycker att jag ser resultat under perioder när jag sköter det ordentligt (dessutom har jag faktiskt ganska starka muskler under det där mulliga). Mitt problem är nog egentligen inte träningen utan maten... Om ni missat det så är mat ganska jättegott faktiskt.

 

Det är nog min kroppsform (och min enorma dubbelhaka) som är det mest känsliga för mig, annars är jag rätt nöjd. Jag trivs med att vara 157cm kort, ha storlek 35 i Converse och jag trivs med den där lilla skrattgropen jag har under hakan. Det är de där små sakerna jag tycker att vi ska vara stolta över. Det fina är ju att vi alla är olika.