Some kind of superhero
Är sjuk men går till skolan ändå. Är sjuk men är barnvakt ändå. Är sjuk men pluggar väldigt flitigt ändå. Blir allvarligt talat förvånad över mig själv. Vissa delar av dagen vill jag bara lägga mig ner och dö men jag fortsätter tydligen köra ändå. Är faktiskt ganska stolt. Vet att det kan vara idiotiskt att bara strunta i sin sjukdom men just nu går det ju bra ändå. Dessutom verkar mina små tricks fungera. Jag snyter mig varannan sekund, dricker te och mängder med vatten, tar det lite lugnt, lyssnar på musik och käkar feberdämpande tabletter i förebyggande syfte. Det känns faktiskt som om den här förkylningen blev kortvarig. Hoppas den försvinner typ imorrn. Tänker inte ägna studiedagarna och därmed långhelgen åt att vara sjuk...
Måste bara säga att det verkligen är mysigt att få chansen att umgås med barn. Speciellt i situationer när man bara får mysa med dem. Titta på Bolibompa, borsta tänderna på dem, läsa Bamse-tidningar och barnböcker, stoppa om dem till små kåldolmar, sjunga godnattvisor och titta på dem där de sover så lugnt och tryggt. Det är verkligen hur mysigt som helst. Jag känner tacksamhet för att jag får förtroendet att ta hand om andra människors små guldklimpar.
Nu är det time att sova. Ska förhoppningsvis ut och plåta Joel på stan imorrn. Natti
Kommentarer
Trackback
